Dokument och information
Årsredovisning
Protokoll föreningsstämma
Motion till stämman
Valberedning & revisorer
Om föreningsstämman
Vad är en föreningsstämma?
Föreningsstämman är bostadsrättsföreningens högsta beslutande organ där du och dina grannar beslutar om bland annat föreningens verksamhet, ekonomi och vilka som ska ingå i styrelsen. Beslut sker enligt demokratiska principer och bestäms enligt föreningens stadgar som ni hittar här.
När är föreningsstämman?
Ordinarie föreningsstämma hålls varje år, innan juni månads utgång. Kallelsen ska enligt föreningens stadgar skickas ut tidigast 6 veckor och senast 2 veckor före stämmans datum. Information om tid och plats samt vilka frågor som kommer att diskuteras får ni i kallelsen som delas ut via postfacken till alla medlemmar.
Varför ska jag gå på stämman?
Det är ett tillfälle att som medlem dels vara med och påverka bostadsrättsföreningen, dels att få insyn i föreningens angelägenheter och styrelsens arbete. På föreningsstämman fattas avgörande beslut i viktiga och stora frågor som styrelsen inte hanterar i sitt dagliga arbete. Det kan röra sig om större ekonomiska investeringar, stadgeändringar och liknande.
Hur förbereder jag mig inför stämman?
Det är bra om alla medlemmar känner sig förberedda inför stämman. Kallelsen, som skickas ut i god tid före mötet, har som mål att vara så pass omfattande och tydlig att du som medlem kan bilda dig en uppfattning om de olika sakfrågorna. Du har även möjligheten att på förhand ställa frågor till styrelsen för att reda ut eventuella oklarheter. Föreningsstämmans uppgift blir därmed att praktiskt genomföra omröstningar kring de olika propositionerna och motionerna snarare än att driva diskussionen kring dem.
– Var förberedd
– Det finns möjligheten att fråga/undra
– Det är viktigt att hålla sig till ämnen på dagordningen
– Tänk på att mötet är till för alla, beslutsprocessen är demokratisk
Hur skickar jag in förslag (motion) till stämman?
En motion till stämman behandlas av styrelsen förutsatt att den inkommit innan det datum som finns utsatt i stadgarna. Motioner som inkommit efter detta datum kan behandlas i mån av tid och beroende på storleken av motionens fråga. Mer information samt en guide för en motions utseende finner du här.
Begrepp att känna till
Acklamation
Den vanligaste formen av öppet beslutsfattande är acklamation, det vill säga omröstning med ja-rop (bifall) utan omröstning. Mötesordförande tillkännager vad mötet (enligt dennes mening) har beslutat och “klubbar” beslutet, om ingen innan dess begär votering.
Votering
Om en mötesdeltagare anser att mötesordförande hört fel i acklamationsomröstningen och därför valt fel yrkande, kan personen i fråga begära votering (omröstning). Votering sker oftast med handuppräckning.
Den som begär votering måste se till att ropa votering innan beslutets klubbats igenom (mötesordföranden fysiskt klubbat i bordet). Efter klubbslaget är det för sent. Observera att det räcker med att ropa votering rakt ut i luften.
Det är inte alltid nödvändigt att räkna rösterna vid en votering, utan mötesordföranden och rösträknare kan beräkna antalet röster utifrån vad som verkar vara en majoritet (försöksvotering). Vid våra föreningsstämmor använder vi ofta olikfärgade kort för att lättare avgöra hos vilket förslag majoriteten ligger. Anser någon att försöksvoteringen inte stämmer kan han/hon begära en rösträkning där varje yrkande tas upp var för sig och rösterna räknas av de föreningsstämmans utsedda rösträknare.
Sluten votering
Önskar man sluten votering (omröstning) i en fråga kan detta begäras. Det är relativt sällsynt med slutna omröstningar, men tillämpas exempelvis vid personomröstningar.